KYC-föreskrifter i Sverige: Nyckelskillnader och Ramverk för Efterlevnad

Sveriges Know Your Customer (KYC)- och Anti-Money Laundering (AML)-föreskrifter påverkas i hög grad av Europeiska unionens direktiv men har distinkta lokala inslag som särskiljer dem.

Svenska myndigheter har noggrant implementerat dessa EU-ramverk och lagt till detaljerade praxis för att stärka efterlevnaden, vilket speglar Sveriges engagemang för transparens och robust finansiell tillsyn.

Juridiska Grunder

Sveriges AML- och KYC-föreskrifter baseras på EU:s fjärde, femte och sjätte penningtvättsdirektiv (AMLD).

Den huvudsakliga rättsliga grunden är lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (2017:630), som anger obligatoriska förebyggande åtgärder för finansiella institutioner och relaterade enheter.

Kompletterande lagstiftning, såsom lagen om straff för penningtvättsbrott (2014:307), definierar brottsliga aspekter med stränga straff, inklusive betydande böter och fängelse vid allvarliga överträdelser.

Svensk lagstiftning följer nära EU:s riktlinjer men skiljer sig genom att införa strängare regler på flera områden. Exempelvis tillämpar Sverige en lägre gräns (€5 000) för obligatorisk kundidentifiering vid kontanta transaktioner, klart under EU:s standard på €10 000.

LEI-koder och deras koppling till KYC

Legal Entity Identifier (LEI) är en unik, global identifieringskod som används för att identifiera juridiska personer som deltar i finansiella transaktioner. I Sverige spelar LEI-koden en viktig roll i KYC-processen, särskilt vid hantering av företagskunder och finansiella transaktioner över nationsgränser.

Genom att använda LEI-koder förbättras transparensen och minskar risken för ekonomiska brott såsom penningtvätt och finansiering av terrorism.

Svenska företag och finansiella institutioner använder LEI-koder för att verifiera företagsidentiteter, struktur och ägarförhållanden, vilket underlättar efterlevnaden av AML- och KYC-föreskrifter.

Tillsyn och Myndigheter

Finansinspektionen (FI)

FI är den centrala myndigheten som övervakar alla finansiella institutioner, inklusive banker, betalningsleverantörer och fintechföretag. Dess roll inkluderar revisioner, utfärdande av detaljerade riktlinjer och sanktioner vid bristande efterlevnad.

FI har visat stark tillsyn, särskilt genom att utfärda stora böter mot enheter som Swedbank och Klarna för brister i AML-arbetet.

Sektorspecifika myndigheter

Spelinspektionen: Övervakar kasinon och spelbolag.
Fastighetsmäklarinspektionen: Ansvarar för tillsyn av fastighetsmäklare.
Revisorsinspektionen: Övervakar revisionsbolag.
Sveriges advokatsamfund: Övervakar advokater i finansiella transaktioner.

Länsstyrelser

Länsstyrelserna i Stockholm, Västra Götaland och Skåne övervakar enheter utan specifik nationell tillsynsmyndighet, exempelvis handlare med värdefulla varor och pantbanker.

Finanspolisen (FIU)

Finanspolisen inom Polismyndigheten behandlar rapporter om misstänkta transaktioner (SAR) och samarbetar med olika brottsbekämpande myndigheter för att utreda och lagföra ekonomiska brott.

Centrala KYC-krav

Kundidentifiering och verifiering

Företag måste verifiera kundens identitet med officiella dokument såsom pass eller Sveriges utbredda digitala ID-system BankID, vilket möjliggör smidig digital registrering.

För distansregistrering krävs ytterligare säkerhetsåtgärder såsom notariellt bestyrkta dokument eller sekundära kontroller, om inte BankID används.

Verklig huvudman

Sverige har ett offentligt tillgängligt register över verkliga huvudmän som hanteras av Bolagsverket, vilket förenklar verifieringen av företagskunders verkliga ägare.

Företag utan tydliga huvudmän måste utse en ansvarig person i ledningen.

Riskbedömning

Svenska företag måste bedöma varje kunds riskprofil, kategorisera dem som låg, medel eller hög risk och tillämpa proportionell kundkännedom därefter. Hög risk kräver utökad granskning, inklusive detaljerade bedömningar av kundernas ekonomiska källor och affärssyften.

Utökad kundkännedom (EDD)

Sverige kräver strikt utökad kundkännedom för politiskt exponerade personer (PEP), invånare från högriskländer eller vid ovanliga transaktionsmönster.

Detta inkluderar ingående utredningar av pengarnas ursprung och ledningsgodkännande.

Löpande övervakning

Kontinuerlig övervakning av kundtransaktioner mot etablerade profiler är obligatorisk.

Avvikelser måste snabbt rapporteras och kundrelationen avslutas om tillräcklig KYC-information inte kan erhållas.

Dokumentation

Kunddokumentation och transaktionsdata måste bevaras minst fem år efter att kundrelationen avslutats.

Sverige följer GDPR samtidigt som AML-krav betonas, nyligen har processen förenklats för att tillåta obegränsad screening mot sanktionslistor utan förhandsgodkännande.

Rapportering av misstänkt aktivitet

Enheter måste skyndsamt rapportera misstänkta transaktioner till Finanspolisen utan att underrätta kunden.

Sveriges gräns för granskning av kontanta transaktioner (€5 000) är betydligt lägre än EU:s allmänna praxis, vilket framhäver vaksamhet inom detaljhandel och handel med värdefulla varor.

Vanliga frågor

Vad är syftet med KYC?

Syftet med KYC är att förebygga penningtvätt, finansiering av terrorism och andra ekonomiska brott genom att verifiera kundernas identiteter och transaktioner.

Vad är en LEI-kod?

En LEI-kod är en unik global identifieringskod som används för att identifiera juridiska personer som är involverade i finansiella transaktioner.

Vilka företag måste följa KYC-föreskrifter?

Alla finansiella institutioner och andra företag som omfattas av AML-lagarna, inklusive banker, försäkringsbolag, fintech-företag, advokater, fastighetsmäklare och revisionsbolag.